Husby Hembygdsförening // En Krönika av Gösta Karlsson
 
 
 
 
 

Husby hembygdsförening 75 år, En krönika av Gösta Karlsson

Husby Hembygdsförening bildades vid ett sammanträde på Kommunalsalen, Smedby den 9  maj 1926. Den store hembygdsmannen rådman Karl Trotzig i Hedemora höll då på initiativ av socknens föreläsningsförening  "ett sakrikt" föredrag om hembygdsvård och föreslog bildan-det av föreningen. 22 personer antecknade sig som medlemmar på en framlagd lista. Därefter beslöt man enhälligt om bildandet. Sedan antogs de stadgar som i stort sett gäller än i dag.

Första styrelsen

I den första styrelsen ingick nämndeman J G Gustafsson (senare Örjas), Sundfiske, överlära-ren Eric Hammar, Långshyttan, H Blomqvist, Stjernsund, Hjeltens Carl Gustafsson, Svinö, fru Ella Bergstrand, Smedby, Mygg Gustaf Jansson, Rörshyttan och C A Hellstenius, Långs-hyttan. Dessutom utsågs tio byombud, ett förfarande som skulle komma att bibehållas under lång tid. Nämndeman Gustafsson valdes till ordförande samt kassör och fru Ella Bergstrand till sekreterare. Till föreningens förste revisor utsågs brukstjänstemannen Johan Wahlinger från Långshyttan. Han efterträddes dock snart av poststationsföreståndare Karl Engström och kamrer C Bergstrand, båda från Smedby.

De närmaste åren ägnades säkert åt att konsolidera föreningen. Nästa protokollförda års-möte hölls valborgsmässoafton 1929. Då kunde ordföranden meddela att antalet medlemmar var 239 och att man genom de influtna avgifterna på en krona per medlem kunde redovisa en behållning på 334:64. Av den tidigaste medlemsmatrikeln att döma hade inte alla byombud lyckats lika väl med sin uppgift. I de flesta av byarna vid älven, i Svinö och även i Långs-hyttan var anslutningen god. Däremot påträffas blott enstaka medlemmar med adress Sund-fiske, Stjärnsund och Kloster samt från övriga Skogsbygden och Flinebyarna inte en enda! Den här dagen inleddes traditionen inom föreningen att hålla årsmöte på valborgsmässoafton i Kommunalsalen. Föreningen var nu ansluten till Dalarnas Hembygdsförbund. Därifrån hade erhållits ett anslag på två hundra kronor som man skulle få ut om man snyggade upp Anunds-högen i Berga.

I Husby skall det vara herrgård…!

Redan 1930 kom frågan om byggande av Gammelgård upp. Årsmötet godkände då ett i mars samma år tecknat avtal med Smass Sven Hj Johansson i Starbäcksbo om inköp av en gammal tvåvåningsbyggnad. Köpesumman var åttahundra kronor och huset skulle avhämtas inom två år. Styrelsen fick i uppdrag att "förvärfva lämplig byggnadsplats". Man beflitade sig tydligen om att ha högklassiga program på årsmötena. Så höll vid detta tillfälle Eric Theander föredrag om Stjernsunds Bruks historia och den nybildade kyrkokören under ledning av kantor Lundgren medverkade.

 På nästa årsmöte (1931) ventilerades frågan om byggnadsplats tydligen ingående. Styrel-sen tänkte sig "att förvärva plats på Kaplagårdens mark invid landsvägen i Skinnarbacken."

Men mot hela idén talade Herr Johan Rörs "som tyckte att de så kallade gammelgårdarna vore i stort sett varandra lika. Hade man sett en visste man hur de övriga sågo ut." Han yrkade att man ej skulle bygga någon sådan gård. Herr Gustaf Eriksson i Dufåker menade

att man i angränsande socknar som gammelgårdar anskaffat sådana, vilka, som Herr Rörs påpekat, vore varandra lika. Men i Husby, som varit så rikt på Herrgårdar, borde man i stället söka förvärva Näs Kungsgård, vilket han trodde skulle låta sig göras för överkomligt pris!

Ett djärvt förslag som även gav eko i ortspressen. Vad som hände var att det tillsattes en kommitté för att utreda frågan.

Enligt nästa årsmötesprotokoll (1932) beslutade man att låna 500 kronor i Sparbanken för att den snart förfallande räkningen på Smassgården skulle kunna betalas. Ur samma protokoll kan dessutom noteras att ordföranden bytt namn till "Örjas" och att i styrelsen numera ingick Fru Ester Sandén, Smedby och Gustaf Reinholdsson den yngre från Aspåker. År 1933 blev valborgsmässofirandet huvudpunkten med sång av kyrkokören från Kommunalhusets trappa, högstämt tal till våren av kantor Lundgren samt föredrag av skriftställaren Berndt Hage över ämnet "Dalfolk på Pilgrimsvägen."

På årsmötet 1934 ventilerades åter frågan om byggnadsplats. Det beslutades om en under-sökning om möjligheten att förvärva Berga bys kvarnplats intill Olofsfors. Nu framfördes för första gången tanken på en hembygdsfest i föreningens regi under sommaren. Den anordnades i Kloster i slutet av augusti samma år i samarbete med Godtemplarlogerna. Dessa hyrde ut sin lokal för 65 kronor och 30 procent av behållningen. Högtidstalare var landshövding Berhard Eriksson. Rådman Trotzig höll ett föredrag om Klosters Bruks historia.

Det blev Skinnarbacken i alla fall!

Varken 1935 eller 1936 hölls några protokollförda årsmöten eller sammanträden. Det var helt visst en mycket bråd tid. En kommitté bestående av J. G. Örjas, kamrer C. Bergstrand i Smed-by och disponent Erland Bergh i Långshyttan utredde frågan om byggnadsplats. Förslaget om inköp av Näs kungsgård ansågs som ekonomiskt orealistiskt. På avrådan av Karl Trotzig för-kastades även alternativet Berga kvarnplats. Plats undersöktes även på Proståkern nere i Smedby. Men till slut stannade man för att bygga på Skinnarbacken.

I Södra Dalarnas Tidning berättades i början av november 1935 att Regeringen hade bi-fallit Husby Hembygdsförenings ansökan om tomtköp på kyrkans mark. Köpebrevet under-tecknades så den 26 mars 1936. Nu var det bara att sätta igång och den närmaste tiden var aktiviteten betydande. På årsmötet den 24 april 1937 (det första på Skinnarbacken) kunde ordförande Örjas enligt protokollet berätta om det pågående arbetet:

Sedan under förra våren platsen röjts från buskar och bråte av ortens ungdomar, vilka ävenledes utfört en del schaktningsarbeten, började grundgrävning och grundläggning i oktober 1936. Den redan 1930 inköpta Smassbyggningen i Starbäcksbo nedmärktes och revs samt forslades genom frivillig körning till nya platsen i Skinnarbacken. [Med sju hästar och en lastbil avklarat på tre dagar.] Syllarna utlades den 23:e november 1936 och gårdsbygget fortskred så att takåsen upplades den 9:e januari och taket var färdiglagt den 18:e samma månad. Inläggningen av golv och innertak samt fönster och dörrar med flera arbeten har sedemera pågått under vintern.

Redan vid grundläggningen framträdde lämpligheten att, dels för vinnande av bättre utrymme, dels för vinnande av bättre exteriör, huset borde förlängas något. Vadan grunden utökades så att huset blev tre meter längre än det gamla var. Virke till utök-ningen erhölls genom att en del gammalt timmer stod till förfogande. Genom denna anordning erhölls på nedre botten utom stuga, kök och två rum jämte förstuga och i övervåningen två rum: en kammare och Storstuga (salen). Genom den företagna ut-vidgningen behövdes virke till golv och innertak som måste anskaffas; ävensom fönster och dörrar.

Genom tillmötesgående av Agronomen Lennart Callerholm-Carlgren samt Oljans Gustaf Eriksson har gamla golv och takbräder erhållits som gåva. Och man har kunnat undvika nytt virke. För byggnadsarbetet har August Lundgren i Källsbyn stått. Han har varit mycket intresserad av arbetet, förstått att undvika störande ny-modigheter. Samarbete och samförstånd har varit det allra bästa. Muraren Carl Klingberg från Kloster har uppfört eldstadsmur samt öppen spis med bakugn i Stugan har kokspis i köket. I Storstugan är brasspis uppsatt samt i kammaren nich för kakel-ugn. Murningsarbetet var färdigt den 24:e april 1937. Väggarna i Storstugan äro klädda med s.k. Masonit samt nedtill med panel erhållen i Backgården, Källsbyn.

Smassgården på sin ursprungliga plats i Starbäcksbo. Johan Olausson och hans hustru Augusta Jansdotter-Olausson bodde där ända in på 1900-talet. Deras porträtt kan beskådas i våra dagars Gästabudssal. Till och med år 1928 var gården sommarbostad. 1931 användes den tillfällig av skogsarbetare. Foto hos Jan-Otto Andersson, Sundfiske.                              

Det utförda arbetet godkändes tacksamt av årsmötet. Det betonades med rätta vikten av ord-förandens åtgärder för bygget. Av hans dagbok från de här åren får man det intrycket att han då nästan måste ha bott på Skinnarbacken vid den här tiden.

Den första valborgsmässan

För första gången firades nu - alltså 1937 - Valborgsmässa på Skinnarbacken med ett väldigt bål som åstadkoms av den mängd bråte som fanns kvar efter bygget. Festen fortsatte på Kom-munalsalen med sång och amatörteater. En kakelugn i Storstugan uppsattes på hösten samma år av Jakobs Gustaf i Stigsbo. Den hade hämtats i Backåkers i Svinö. Ordföranden Örjas be-rättar den 27 april i sin dagbok om förvärvet:

Var på eftermiddagen till Backåker och såg på kakelugn för Hembygdsgården. Vid underhandlingar om förvärv av densamma beslöt Frun i Huset att skänka kakelugnen till föreningen.

Jans Alfred Jansson i Aspåker skänkte en lada i det så kallade Dalgärdet. Den fraktades hit och sattes upp i december.

På årsmötet valborgsmässoafton 1938 konstaterades, att av arbetet med Smassgården åter-stod nu endast en del invändigt målningsarbete. Byggnadskostnaderna redovisades till 3 083 kronor varav man fått 3 000 i anslag från Sparbanken. Helt skuldfri var dock föreningen inte. Ordföranden låg fortfarande ute med drygt 600 kronor. "En talrik människoskara hade denna kväll infunnit sig, vilka fingo tillfälle att se på så väl byggnaderna som samlingarna."

Till bygget hade ett tusen murtegel hämtats i Bältarbo Tegelbruk och två kubikmeter murbruk i Djupdalen. Nu började även föremål av olika slag att inflyta som gåvor. Dessutom skänktes flera gamla byggnader. Föreningen erhöll av AB Stjernsunds Bruk en stuga från Skansen i Kloster. Även denna byggdes upp på sin nuvarande plats detta år. Det är den nu-varande kaffestugan.

En kväll i slutet av maj samma år besökte Sparbankens huvudmän anläggningen. Då beslutades, att samtliga skulle lämna tio kronor, för vilket en stol, bärande deras namn skulle anskaffas och placeras i Storstugan. Efter ett studiebesök på By gammelgård beställdes trettio stolar hos Lindholms snickeri i Västerbyn. De försågs sedan med namnskyltar gjorda av gravören Söderqvist  i Horndal.

Smassgårdens stora sal som den tog sig ut vid invigningen. Foto i föreningens samlingar.
Smassgårdens stora sal som den tog sig ut vid invigningen. Foto i föreningens samlingar.

Johan Örjas, t v, med prominenta gäster, fr v doktor Karl-Edvard Hällsjö, landshövding Bernhard Eriksson och författaren Carl Larsson i By vid invigningen. Foto i Föreningens samlingar.
Johan Örjas, t v, med prominenta gäster, fr v doktor Karl-Edvard Hällsjö, landshövding Bernhard Eriksson och författaren Carl Larsson i By vid invigningen. Foto i Föreningens samlingar.

Invigning med krigsmoln vid horisonten

Så kom då år 1939. Ute i världen hopades orosmolnen. Men på Skinnarbacken fortgick arbetet oförtrutet. Fyra långbord anskaffades, liksom gardiner och dukar. Gårdsplanen grusades, flaggstång kom på plats och flaggor inköptes. Brunn anlades. Gärdsgård byggdes för att "omgiva gårdsplanens sida efter vägen. Densamma finge icke lindas med järntråd utan skulle gärdesband hämtas från skogen." C. J. Trångs smedja forslades hit från Rörshyttan.

Men då det visade sig att den tagit avsevärd rötskada beslöts att av Sjons Axel Johans-son i Salmakarbo inköpa av honom salubjudna "Borgs stugan" för 100 kronor för erhållande av virke till smedjans iordningställande.

Vid årsmötet på valborgsmässoaftonen togs för första gången föreningens svenska flagga i bruk. Nu planerades även gårdens högtidliga invigning. Man ville även vid detta tillfälle ha Landshövding Eriksson som huvudtalare och rättade datumet efter hans almanacka. Invig-ningen ägde alltså rum den 13 augusti. I föreningens styrelse ingick vid detta celebra tillfälle häradsdomare J G Örjas, Sundfiske, fabrikör Anders Ragnås, Husby Kungsgård, kantor Einar Lundgren, Smedby, hemmansägare Gustaf V. Reinholdsson, Aspåker, handlanden Mygg Gustaf Jansson, Rörshyttan, hemmansägare Nils Erkers Erland Matsson, Svinö, ingenjör Gunnar Johansson, Långshyttan, Hjalmar Andersson, Kloster, sedermera Långshyttan.

Vad som hände denna dag kan fortfarande beskådas på Husby sockenfilm, del 1. I denna ingår ett längre avsnitt från festligheterna. Där ses många paraplyer, men enligt referatet i Södra Dalarnes Tidning sken solen då Husby Orkester under kantor Ernst Johanssons ledning inledde evenemanget. Sedan Johan Örjas hälsat den tusenhövdade publiken välkommen föredrogs Gunnar Arnös högstämda prolog. Förutom landshövdingen talade sedan doktor Hällsjö, Domnarvet, författaren Carl Larsson i By och riksdagsmannen Ernst Aronsson i Nibble.

Hembygdskören under kantor Lundgrens ledning sjöng från Smassgårdens trappa, där sedan spelmännen Udd Axel Johansson och August Lund spelade. Kyrkvärds Anders Andersson från By hyllade Johan Örjas i en "särdeles humoristisk dikt" och grannföre-ningarna gratulerade. Garpenbergs Hembygdskör avslutade programmet med att uppföra skådespelet "Den gamla gården" av Per Johannes. "En minnesrik dag" var tidningens slut-omdöme om evenemanget.

Över tusen personer deltog i invigningen av Husby gammelgård 1939. Foto i föreningens samlingar.

Så åter till vardagen.... Under 1940 uppfördes den så kallade Borgs stuga "i form av en bod där olika samlingar kunna inrymmas". Den gamla Klockargården flyttades upp från Smedby. På grund av den mycket sena våren var det inte möjligt att fira någon Valborg 1941. Men det hölls på sommaren en lyckad hembygdsfest på Skinnarbacken med länsantikvarien Svante Svärdström, Falun som huvudtalare. Arrangemanget gav även ett betydande överskott.

J G Örjas skrev sitt sista styrelseprotokoll den 20 april samma år. Han avled i sitt hem den 12 februari 1942 efter några få timmars sjukdom. I tidningens minnesruna stod bland annat: "Husby Gammelgård är ett stolt monument över hans trofasta kärlek till fädernas verk." 

Nästa generation

Efter Johan Örjas bortgång vidtog något av ett generationsskifte. Hans son Gustaf invaldes i styrelsen. Ordförandeklubban och kassörsarbetet övertogs av Gustaf V Reinholdsson. Dess-utom utsågs Einar Lundgren till vice ordförande och sekreterare.

Traditionen med kombinerat årsmöte och valborgsmässa frångicks. Den sistnämnda fira-des separat på Kommunalsalen. Kerstin Hed och Paul Lund medverkade, läsande egna dikter. En ny tradition tillkom i stället, nämligen raden av arrangemang på höstkanten inne i huvud-byggnaden. Sammankomsten den 27 september kallades visserligen "Hembygdsafton", men med föredrag av rektor Petrus Envall, körsång och frågesport - allt i Smassgårdens sal - kan den nog ändå betraktas som den första av de många brasaftnarna.

Majstångsplatsen började iordningställas tredjedag påsk 1942. Nu kom troligen även den övertakade poppelstammen från älvbacken på plats. I vart fall uppdrogs det på sammanträde den 12 april åt ordföranden att av poppelstammen låta tillverka en talarstol. Samtidigt beslöts att skaffa elektrisk ledning till Gammelgården. Årets stora händelse var folkskolans 100-årsjubilem som firades den 14 juni med början i kyrkan och marsch upp till Gammelgården där en imponerande utställning invigdes. Imponerande var även det antal besökare som under sommaren besåg densamma. I häfte 6 av Husby socken i Dalarna, där händelsen är utförligt refererat, anges den summan till 1 800!

På midsommaraftonen 1943 restes för första gången majstång på Skinnarbacken. Samma år togs en del av väggen mellan Storstugan och det bredvidliggande rummet bort. Styrelsen tog även initiativ till insamlande av "husbysägner" och hägnad av Anundshögen. Ingrid Jo-hansson skulle enligt protokollet som tidigare fungera som guide på Gammelgården dit besök-ande fick betala 25 öre i inträde.

Vid årsmötet 1944 avgick revisorerna Carl Bergstrand och Karl Engström som ju varit med från första början. Av besluten under året kan nämnas att två fjärdingsstolpar utefter vägen mellan Lindåker och Sundfiske skulle flyttas till Gammelgården. Försäkringsvärdet på byggnaderna sattes till 32 500 kronor.

Årsmötet 1945 hölls den 10 maj, blott ett par dagar efter fredsdagen. Då hölls även paren-tation över kantor Lundgren som förolyckats genom drunkning i Dalälven. Han ersattes i sty-relsen av sin fru Ulla, som blev sekreterare. Förutom de sedvanliga festligheterna planerades nu utflykter till socknens gamla minnesmärken. Den första gick till Kloster året därpå.

För andra föreningar som önskade använda anläggningen fastställdes specificerade hyror. Stora salen och lillstugan kostade fem kronor att hyra tillsammans. S.L.K.F. skulle betala två kronor om de själva skaffade ved. Men Hembygdskören och Föreningen Husby-pojkarna ägde rätt att disponera lokalerna gratis. Erland Mattsson i Svinö åtog sig att vara "ordningens upprätthållare”.

I januari 1946 hade antikvarie Svärdström kallats in som smakråd för att beskåda Albert Normans målning av gamla älvbron och kyrkan. Han fann den mycket bra och tyckte att man skulle beställa flera tavlor av Norman med motiv från andra delar av socknen. På årsmötet samma år valdes för första gången ett arbetsutskott. I detta ingick Gustaf Reinholdsson, Anders Ragnås, Solveig Edholm, Ulla Lundgren och Gustaf Örjas. Under ett antal år framåt hölls årsmötena i slutet av maj eller början av juni. Man väntade tydligen tills väderleken tillät att man höll mötena på gammelgården.

Ragnar tar över

År 1949 blev Ragnar Samuelsson ordförande, Gustaf Bergqvist sekreterare och Gustaf Örjas kassör. Det beslöts av den utsedde ledaren för byombuden, Rikard Gudmundsson, skulle få tio procent av medlemsavgifterna för sitt arbete, likaså byombuden. Dessa var nu 18 till antalet. Husby AIK fick löfte om att fritt få disponera Gammelgården mot att man hjälpte till att göra i ordning en lekplats.

Under de sista åren av 40-talet stod alltid midsommarfest och brasafton på programmet. Likaså firades valborgsmässa. År 1950 höll föreståndare Gösta Kvarby på Älvgården vårtalet. Vid något tillfälle arrangerades även en festlighet under sommaren. Men just detta år ansåg man sig inte vilja konkurrera med Polhemsjubileet i Stjärnsund. Som kompensation för den uteblivna festen upptogs ingen medlemsavgift.

På hösten 1951 bestämdes att Klockargårdens sal skulle inredas till utställningslokal med hyllor på väggarna. Köket och kammaren i den samma skulle bli vaktmästarbostad. Dörren mellan salen och kammaren sattes igen. Rummen målades och tapetserades. Till vaktmästare med fri hyra och ett arvode på 100 kronor årligen utsågs enhälligt Bror Hjort. Landsantikvarie Thunander och amanuens Berg ordnade under året upp samlingarna. Det arrangerades även en resa till "Himlaspelet" i Leksand, vilken samlade många deltagare.

1952 aktualiserades frågan om åtgärdande av den förfallande ruinen i Kloster. Man beslu-tade bland annat att tillfråga Korsnäs AB om eventuellt intresse för upprustning. Dessutom skulle man höra sig för med Per Johannes om han kunde tänka sig att skriva ett krönikespel att uppföras vid ruinen.

1953 fick föreningen ett portlider i gåva av Korsnäs AB. Under tre år framåt diskuterades dess placering. Först tänkte man sig att sätta upp det på planen mitt för Smassgården. Men de planerna övergavs eftersom byggnaden då skulle förstöra utsikten uppe på tunet. Hela projek-tet rann sedan ut i sanden eftersom det ditfraktade virket befanns vara av "mycket sämre kva-litet än man hoppats." Därför höggs det upp till ved! Detta år avskaffades systemet med by-ombud. Man ansåg att "styrelseledamöterna representerade nästan alla platser inom socknen så att ingen behövde känna sig orepresenterad." Dessutom hade vaktmästare Hjort lovat om-besörja försäljningen av årskort. Något som byombuden tidigare hade handhaft. Elektriska element hade nu inmonterats i Storstugan.

1954 anordnades förutom valborgs- och midsommarfirande i samarbete med Hembygds-kören en sommarfest med Jones Erik Andersson i Ovanmyra som talare. Ett spännande pro-jekt som tyvärr aldrig kom till utförande var uppsättandet av ett krönikespel om Gudsberga Kloster författat av folkskollärare Gunnar Arnö i Långshyttan. De närmaste åren fortsatte ansträngningarna att åstadkomma restaureringen av Klosterruinen. Det skulle komma att dröja ända till 1959 innan utgrävningen påbörjades. Man höll även i fortsättningen ett vakande öga över ruinen.

1955 gjordes en utflykt till Allmänningsskogen. På brasaftonen visade Kurt Dahlberg de av honom katalogiserade bilderna från Karl Erik Forslunds resa genom socken vid arbetet med verket Med Dalälven från källorna till havet. 1956 uppdrog årsmötet till Kurt Dahlberg att "utarbeta förslag till ny sockenfilm för Husby socken i Hembygdsföreningens regi. 1957 lämnade Gunnar Johansson från Långshyttan styrelsen. På hans plats invaldes Lass Arvid Johansson i Koberga. Nytt porslin till köket och vimpel till flaggstången inköptes. Ingen sommarfest anordnades detta år. I stället ordnades resor till olika intressanta platser. 1958 anordnades en resa till den nyuppförda dammen i Trängslet.

1959 firades 20-årsminnet av Gammelgårdens tillblivelse med en festlighet med bland annat tal av rektor Petrus Envall. Det  uppdrogs åt ordföranden att förhandla med Bengt Nylund om vägupprustning till Anundshögen. Dessutom valdes en kommitté som skulle ombesörja förvaringen av föreningens textilier. Birgit Jansson på Centralkaféet fick i uppdrag att svara för årets midsommarfest.

Sextiotalet

År 1960 diskuterade årsmötet bland annat parkeringsplatsfrågan som betecknades som föreningens för närvarande största problem. "Man beslöt att försöka ordna en parkeringsplats nedanför lekplatsen där utrymme finns."

Rikard Gudmundsson, som skrivit föreningens protokoll sedan 1945, avled i september 1961, endast 50 år gammal. 1962 hölls parentation över honom. Han hade ofta ansvarat för midsommarfirandet på Gammelgården. Genom sin syssla som Södra Dalarnas Tidnings lokalkorrespondent i Husby var han närmast föreningens PR-man. Alla arrangemang refe-rerades utförligt i tidningen. Kurt Dahlberg tog över uppdraget som sekreterare och blev nu även vice ordförande i föreningen. Ordföranden rapporterade att han efter framställning deponerat en spinnrock på Dalarnas Museum i Falun. Åtgärden godkändes av årsmötet "då föreningen har ytterligare fem spinnrockar i sin samling, vilket borde vara tillräckligt." Det beslutades även att årskorten skulle säljas genom ortens affärer.

1963 meddelade ordföranden vid ett styrelsemöte i februari, att den lägenhet i Klockar-gården som innehades av Bror Hjort var i stort behov av reparation. Golv och väggar behövde isoleras och eventuellt skulle vatten och avlopp ordnas. Det ifrågasattes om Hjort, som då vis-tades på Högbo Sjukhus, över huvud taget skulle kunna bo i Klockargården i fortsättningen. Så småningom beslutades att de värsta bristerna skulle åtgärdas och att det skulle målas och tapetseras. "Bostaden skulle därefter åter upplåtas åt Hjort, om denne tror sig kunna bo där."

Midsommarfesten hölls detta år den 16 juni. Man samlades vid Centralkaféet, tågade så över den lövade älvbron med småbarn åkande i vagnar dragna av ponnyer upp till Gammel-gården där Pastor Bernt Bergström talade och Långshyttans Blåsorkester konserterade. På höstens brasafton medverkade byrådirektör Ingvar Rörs, Stockholm, med ett föredrag om Rörshyttebygden. Landsantikvarien aktualiserade Hembygdsföreningarnas ansvar för skador som kan uppstå på byggnader och samlingar genom fukt och röta. Därför beslutades att låta AB Anticimex utföra syn både på hus och inventarier. Man fann även det vara vanskligt att nu uppföra fler byggnader på Gammelgården. Därför avböjdes ett erbjudande från Sahlins i Dju-sa om att överta ett härbre.

Svårigheten att härbärgera ett växande antal donationer framgår tydligt året därpå (1964) då det bland annat konstaterades att något utrymme för en från Sörbo i Sundfiske skänkt hästvandring inte kunde uppbringas på Gammelgården. Brasaftonen den 27 september gick i Erik Axel Karlfeldts tecken. Pastor Per Wallby läste dikter, Sören Andersson sjöng "Aspåk-erspolskan" och Brostugan svarade för kaffet, vilket ingick i inträdesavgiften på fyra kronor.


Utsikt från Hembygdsgården med kyrkan i blickfånget. Foto: Kjell Hedström.

Några svåra år

Nu kan man ana ett avtagande intresse för föreningen. Måhända är antalet deltagare på års-mötena ingen säker värdemätare på detsamma. Men de tio som årsmötet detsamma 1965 var med få undantag styrelseledamöter. Och så skulle det förbli några år framåt. Det ansågs inte heller nödvändigt med fler än högst ett par styrelsesammanträden per år.

Men ändå fanns det svåra frågor att lösa. En sådan var ett eventuellt övertagande av den rivningshotade tullkvarnen vid Born. Efter en omfattande utredning och rekommendation av landsantikvarie Hallerdt avstod föreningen från engagemanget av ekonomiska skäl, varefter kvarnen revs. Dock gjorde Kurt Dahlberg och Miles Söderberg en uppmätning av densamma och vissa inventarier togs till vara.

1966 utsattes Gammelgården för inbrott. Någon tog sig in i Smassgården genom ett sön -derslaget fönster och stal två större tennfat. Tjuvarna greps snart och faten återbördades. Vissa dyrgripar gavs nu säkrare förvaringsplats. Så deponerades Gustaf Vasa-bibeln och myntsam-lingen hos Sparbanken. Då det visat sig svårt att få in medlemsavgifterna genom försäljning i ortens affärer öppnade man detta år postgirokonto och skickade ut inbetalningskort.

1967 invaldes Erik Myrbo som kassör efter Gustaf Örjas som avlidit.  Ingvar Rörs deltog för första gången på årsmötet och aktualiserade flera frågor, bland annat utdelande av släkt-gårdsdiplom, bevarande av viss del av den nu nedlagda Byvalla-Långshyttans Järnväg samt inventering av fågelbeståndet i ett flertal av socknens sjöar. Dessa svårlösta ärenden återkom sedan vid ett flertal tillfällen på årsmötena. Dan Andersson-afton med vissångaren Gunde Jo-hansson, Hällefors, stod på årets brasaftonprogram. En spegel, närmare bestämt en pigtittare tillverkad av Johan Melin i Myckelby skola, av stort kulturhistoriskt värde, samt flera klockor stals och kom aldrig till rätta. Beslut togs nu om uppsättande av fönsterluckor på husen. Inbrottsförsäkring tecknades.

I samband med socknens uppgående i Hedemora storkommun överlämnade Husby Turistförening sin ägande sockenfilm till föreningen. Originalet ansågs från början behöva förvaras i Sparbankens kassavalv. Kopian som användes vid visningar kunde förvaras lättillgängligare. Det uppdrogs åt Kurt Dahlberg att ansvara för visningarna under hösten.

Filmen visades då i Smedby, Långshyttan och Stjärnsund och sågs av 1 080 personer.

Fint främmande på Skinnarbacken

Ett stort evenemang 1968 var värdskapet för Dalarnas Fornminnes- och Hembygdsförbunds årsmöte den 15 juni under landshövding Gösta Elfvings ordförandeskap. Men fick ganska kort tid på sig att förbereda det hela, nämligen från slutet av november året före. Våren blev därför nog så hektisk med en omfattande uppsnyggning av hela anläggningen.

Smassgården fick en ny trappa samt fönsterluckor. Taken reparerades. Samtliga hus måla-des till en kostnad av 4 000 kronor. Parkeringsplatsen gjordes i ordning och avgrusades. Det var alltså en uppfräschad gammelgård som mötte de många årsmötesdeltagarna. Arrange-manget fyllde nog styrelsens målsättning att bjuda på "de möjligheter till sightseeing, serve-ring och dylikt som Husby har att erbjuda." I verksamhetsberättelsen citerades Södra Dal-arnes Tidning:

Vill man lite lokalpatriotiskt sett karaktärisera dagen, så blev väl dess första del på Gammelgården Ragnar Samuelssons, den andra delen i hög grad Miles Söderbergs i Långshyttan och den avslutande delen av högtiden Olof Sundells och i någon mån Bertil Goudes i Stjärnsund.

Där bjöd Korsnäs AB på kaffe. Hedemora Kommun stod som värd för lunchen på Husby Värdshus. Vid detta tillfälle avtäcktes även minnestavlor på kyrkvallen och Näs Kungsgård.

Föreningens eget årsmöte hölls veckan efter. Då hölls parentation över den gamle vakt-mästaren Bror Hjort. Det "påmindes om hans insatser i skötseln av Gammelgården, så länge hans krafter och hälsa stod bi." Medlemsantalet var detta år 125. Besökarnas antal vid de sedvanliga arrangemangen beräknades uppgå till 650. Medlemsavgiften höjdes till fem kro-nor. Tilläggas kan att detta verksamhetsår var det sista då protokollen skrevs för hand i en bunden bok. Sedan dess skrivs de på lösa blad med maskin.

Under 1969 påbörjades arbetet med att ta fram en slutgiltig utformning av sockendräkten, inkluderande en brosch (se vidare Ingrid Karlssons artikel på annan plats i denna skrift). Back David Westerberg ersatte den avlidne Erland Matsson som styrelseledamot. Gammelgården hölls nu, liksom under hela 70-talet, öppen 12.30 - 16.00 fem söndagar under sommaren. På brasaftonen berättade Paul Isacsson från Långshyttan om sin resa till det kommunistiska Tjeckoslovakien.

I april 1970 besiktigades det gamla tingshuset i Smedby under medverkan av landsantik-varie Hofvrén. Anledningen var att det i den nya storkommunen framkastats planer på att riva huset. Vid detta möte betonades att det var historiskt värdefullt och måste repareras. Förening-en ansåg sig dock för sin del inte ha möjlighet att åta sig vården av detsamma. Men man re-kommenderade dess användande som fritidslokal för ungdomen. Någon dylik fanns ju inte i Smedbyområdet.

Frälsningsarmén uttryckte en önskan att få svara för årets midsommarfirandet, "vilket förslag tacksamt antogs." Så skedde sedan några år framåt. Antalet besökare vid de traditio-nella arrangemangen steg under 1970-talet från 600 till 900 personer. En studiecirkel i Hem-bygdskunskap anordnades i samarbete med Vuxenskolan. Andra cirklar dessa år var "Gamla ting berätta" samt "Tid och mått."

Samlingarna till Kulturarvet

1971 togs de första kontakterna med Kulturarvet i Falun. Inventarier till Trångs smedja förvarades på Stora Tuna gammelgård deponerades nu på Polhemsmuseét i Stjärnsund. Styrelsen beslutade också att en text skulle skrivas till Husbyfilmen. Den borde sedan spelas in på band. Vid 1972 års midsommarfirande högtidstalade Hedemora Kulturnämnds ordfö-rande Arne Moström  Han berättade även om Husbys kulturminnesmärken på höstens bras-afton. Valborg firades i samarbete med Husby AIK. Vårtalet hölls av Lennart Carlgren, Källsbyn. Gammelgården hyrdes detta år ut vid sju tillfällen, bland annat till IOGT och Husby Unga Örnar. Det första gränstinget vid Skuruhälls röse anordnades tillsammans med Stora Skedvi Hembygdsförening.

1973 besiktigades anläggningen av brandchefen i Hedemora. Som resultat av besöket för-stärktes brandskyddet främst i Smassgården. Reservutgång ordnades, brandspruta anskaffa-des och golvet framför öppna spisen belades med plåt. En annan gäst var Gunnar Zetterqvist från Dala-Floda. Han inspekterade byggnaderna och föreslog en reparationsplan. Den innebar bland annat att Klockargården skulle återställas i ursprungligt skick kompletterad med en skolsal i vindsvåningen. Borgs stuga skulle iordningställas som soldattorp. Åtgärderna ställ-des dock på framtiden då inga anslag kunde påräknas. Ytterbelysningen på tunet kom till. En bandspelare för intervjuer anskaffades. Man fick i gåva från professor H S Nyberg i Uppsala en pennteckning som föreställde Husby kyrka och älven där nedanför på 1870-talet. Till W 73:s temautställning "Med Dalälven från källorna till havet" på Dalarnas Museum lånade föreningen ut sitt tornur från Klosters skola.

1974 inträdde Helen Rolander i styrelsen i stället för Gunhild Printz. Hon och hennes make Inge ledde midsommardansen där Hedemora Folkdanslag under Lars-Göran Lindbloms ledning svarade för en uppskattad uppvisning. Mycket folk - även utsocknes deltog i firandet. Kjell Rönnelid höll föredrag om Sovjetunionen på brasaftonen.

På 1975 års årsmöte hölls parentation över Solveig Edholm som avlidit. Hon hade tillhört styrelsen sedan 1941. Ingvar Rörs tilldelades ett anslag för att färdigställa sitt manuskript om bomärken i Husby. Även detta år drabbades Gammelgården av tjuvar. Föremål värderade till drygt 2 000 kronor stals. När tjuvarna greps var dessa redan försålda "varför någon utsikt att få igen det stulna ej finnes." En viss försäkringsersättning utbetalades dock. Dessutom fick föreningen drygt 4 800 kronor i gåva av Dala-Husby Elektriska Distributionsförening i lik-vidation.

Vid midsommarfirandet medverkade för första gången Husby Dragspelsklubb liksom Bojan Göräng som ledde lekarna kring stången. På brasaftonen medverkade leksandsspelmän med Knis Karl Aronsson i spetsen. Vid samma tillfälle presenterades den nya kvinnliga hus-bydräkten till tonerna av Husby Brudmarsch. Den kunde sedan hyras för trettio kronor per gång mot kvitto. Den 16 oktober firades föreningens 50-årsjubileum på Kommunalsalen med tal av museichefen Björn Hallert, Stockholm, körsång, uppläsning och musik. En framtagen jubileumsskrift såldes för 5 kronor styck.

Under 1977 fortsatte arbetet med sockenfilmen. Föremålen som Kulturarvet i Falun nu färdigställt hämtades hem och kom så småningom på plats. Samlingarna uppordnades av in-tendent Bengt Rudman, Borlänge. För att täcka totalkostnaden för allt detta arbete ansöktes om kommunalt anslag på 25 000 kronor. En medlemsavgift per familj på tio kronor infördes. På förslag av Helen Rolander rättades gränsstenen mellan Husby och Stora Skedvi vid Bengtsbo till och texten förtydligades. Under sommaren anordnades i samarbete med Kultur-nämnden och SKS en mycket lyckad "Lindag”. Stora salen uthyrdes till enskilda för 50 kronor, likaså Klockargården. Ideella och religiösa sammanslutningar betalade halva den summan.

Back David och Ingeborg Westerberg med ett gammalt "plocke-pinn”-spel från 1800-talet på hantverksdagen 1978. Foto i Föreningens samlingar.

Stina och Ragnar Samuelsson vid Hantverksdagen 1978. Stina sitter vid bandvävstolen, medan Ragnar visar fram ett knippe torkat lin. Foto i föreningens samlingar. Stina och Ragnar Samuelsson vid Hantverksdagen 1978. Stina sitter vid bandvävstolen, medan Ragnar visar fram ett knippe torkat lin. Foto i föreningens samlingar.

En verklig veteran slutar

På årsmötet 1978 avgick Gustaf Reinholdsson efter att ha tillhört styrelsen sedan 1932, alltså i hela 46 år. Även Back David Westerberg avgick och ersattes av Anna-Greta Westman. Tidigare hade alltid valts ett arbetsutskott. I det ingick de flesta av styrelsens ledamöter plus ytterligare några personer, sammanlagt tio ledamöter. Dess uppgift var inte som brukligt är att verkställa från styrelsen delegerade ärenden utan att "arbeta" rent praktiskt med föreningens arrangemang och andra åtaganden. Nu renodlades verksamheten på så sätt att en festkommitté utsågs, vilken i första hand skötte midsommarfesten.

Dessutom valdes en byggnadskommitté, vars första uppgift blev att besikta och värdera ett härbre på Fjärsmansgården i Sundfiske, vilket föreningen erbjudits att få köpa. Affären kom till stånd på våren 1979 till en summa av 3 000 kronor. Nedtagning och uppsättning på planen nedanför Klockargården ombesörjdes av Willy Bäck, Svinö, som också ingick i byggnads-kommittén tillsammans med Ragnar Samuelsson, Erik Myrbo och Olle Andersson. En mans-dräkt till uthyrning anskaffades. Den man hade sedan tidigare var skänkt till föreningen och ansågs behöva sparas. Hyrespriset sattes nu till 50 kronor.

År 1979 invaldes Karin Jönsson på Kungsgården i styrelsen. Gammelgården uppläts fyra gånger under sommaren till Baptistförsamlingen. Ett lotteri med skänkta vinster om 2000 lotter á en krona per styck anordnades. Anbud infodrades på tjuvlarm. Men man menade att anbudssumman på 10000 kronor var på tok för hög och motsvarade inte den nytta man kunde ha av larmet. Frågan bordlades i och  för samråd med andra föreningar. Den har sedan komm-it upp vid ett flertal tillfällen. Men något larm har ännu i skrivande stund av samma skäl inte installerats på Skinnarbacken.

Ingvar Rörs aktualiserade frågan om ett jubileum med anledningen av att det gått 300 år sedan den kände skalden Samuel Columbus, född på Duvåker, dog. Frågan bollades vidare till kulturnämnden och Stiftelsen Husbyringen. Så småningom utkom en mindre jubileumsskrift. På höstens brasafton medverkade Ansgar Olofsson från Hedemora och läste dikter av skalden samt berättade om hans liv. Under en kraftig höststorm blåste flaggstången utanför Smass-gården av. Karin Jönsson skänkte träd till en ny.

Husbymål och sockenfilm

En kurs i sockendialekt startade i Vuxenskolans regi med Ingrid Karlsson som ledare. Den fortsatte sedan under nästan hela 80-talet. Som resultat av densamma finns i dag ett kartotek över drygt 800 husbyord, vilka också registrerats hos Uppsala Landsmålsarkiv, numera Språk- och folkminnesinstitutet.

Husby sockenfilm visades åter med stor framgång. Över 500 personer tog del av den-samma. Filmexperten Örjan Hamrin på Dalarnas Museum konsulterades angående dess fram-tida utnyttjande. Han ansåg inte att någon omredigering borde göras. Det bedömdes som vär-defullt om bakgrundsarbetet fortsatte och utmynnade i en sammanfattande berättelse. Men

Linberedning på hantverksdagen 1981. På bilden bl.a. Bertil Johansson, Maria Gustafsson, Ingrid Johansson och Greta Ahl. Anna-Lisa Bergqvist samtalar med tidningen Dalabygdens reporter Klas Eriksson. Foto: Lars Forsner. Linberedning på hantverksdagen 1981. På bilden bl.a. Bertil Johansson, Maria Gustafsson, Ingrid Johansson och Greta Ahl. Anna-Lisa Bergqvist samtalar med tidningen Dalabygdens reporter Klas Eriksson. Foto: Lars Forsner.


kostnaden för att förse filmen med talad text skulle kosta över 50 000 kronor, varför de planerna lades på is. "På förekommen anledning" bestämdes, att den i fortsättningen inte skulle hyras ut till andra föreningar eller enskilda personer. Året därpå anslogs 3 000 kronor "för täckande av kostnader för inkallade fackmän" i det fortsatta arbetet med filmens doku-menterande. För detta svarade nu Anna-Greta Westman och Paul Isacsson.

80-talets trångboddhet

1980 tog Bertil Johansson plats både i styrelsen och byggnadskommittén. 1981 hölls Gam-melgården öppen fyra söndagar under juli. Dessutom anordnade tre aftongudstjänster. 1982 invaldes Olof Sundell i styrelsen. Borgs stuga förseddes nu med nya dörrar och iordning-ställdes för visning. De i Stjärnsund förvarade kolstigarna forslades hem och ställdes upp i härbret och ladan. Det konstaterades att

föreningen länge hade dragits med trångboddhet. Skrymmande föremål har fått stuvats samman. Flera äldre redskap – gåvor -  hade icke alls kunnat tas emot på grund av utrymmesbrist. Föreningens ekonomi tillåter för närvarande inget uppförande av en magasinsbyggnad.

Därför togs kontakt med Kyrkorådet för att undersöka möjligheten att få hyra in sig i något lämpligt uthus på prästgårdens område. Man erbjöds en bod på 24 kvm som förvaringsplats. Kyrkorådet ställde även ett område på 125 kvadratmeter av Kaplagårdens mark till förfogande som parkeringsplats.

Husby hembygdskör med Gustaf Bergqvist i spetsen på Smassgårdens trappa 1981. Foto: Lars Forsner.

Joners John Johansson, som under ett flertal år svarat för skötseln av gräsmattorna på Gammelgården, avsade sig nu den sysslan av åldersskäl. Ingen ersättare utsågs. Smedjan reparerades för drygt 2 000 kronor. Den försågs med nytt tak, muren lagades och putsen byttes ut. Den bedömdes därefter vara i användbart skick. Brand- och stöldförsäkringsbe-loppen höjdes till totalt 1,3 miljoner kronor. Från Alfs Radio i Hedemora inköptes en högta-laranläggning för 5 000 kronor. Den stora björken mellan Smassgården och kaffestugan av-verkades liksom sex andra träd mellan husen på området.

1983 avgick Bertil Goude ur styrelsen och efterträddes av Margot Johansson. För första gången på många år bevistades årsmötet av fler än tjugo personer. Kanhända berodde det på planeringen inför Hembygdens År 1984. Vice ordföranden i Dalarnas Hembygdsförbund Olof Sundell redogjorde då för hur man tänkt sig genomförandet. Medlemsavgiften höjdes till 15 kronor/person. Avgiften för hyra av sockendräkter sattes till 75 kronor samt villkoret att dräk-ten måste återlämnas hel och ren. Föreningens första valberedning utsågs. Den bestod av Sven Nilsson, Gösta Nilses och Gustaf Bergkvist med den sistnämnde som sammankallande.

1984 avsade sig Olof Sundell och Karin Jönsson sina uppdrag i föreningen. Enbart Lena Andersson nyvaldes eftersom styrelsen tidigare varit övertalig. Otto Stjernquist meddelade på årsmötet att Långshyttans Brukshistoriska Förening bildats. "Den är avsedd att vara ett komp-lement till Husby Hembygdsförening." Visning av föreningens diaserie från sekelskiftet gick av stapeln på kommunalsalen den 2 maj. Gammelgården hölls öppen fyra söndagar under industrisemestern men kunde nu även tingas för andra tider efter förhandsbeställning.

Den första regionträffen

Ordföranden Ragnar Samuelsson tog 1985 ett mycket lyckat initiativ. Nämligen att dra sam-man hembygdsföreningarna i södra Dalarna till regionträff. Den första hölls alltså på Skinnar-backen den 16 maj under medverkan av Gunnar Zetterqvist, Dalarnas Museum. Dessa träffar alternerar sedan dess mellan föreningarna med två arrangemang per år.

Den 27 maj, enligt styrelseprotokoll,

tog sig tjuvar in genom ett fönster vid brandtrappan på Storstugans baksida. Sedan försåg de sig med nycklar och gick runt i alla stugor. Så vitt man kan se saknas endast sex trätallrikar som stod på bordet i storstugans kök. Saken polisanmäldes genast och är under utredning. Inga resultat har ännu meddelats.

Den 14 juli hölls Hembygdens Dag på Gammelgården. Det blev en minnesvärd dag med gedi-get program. Kommunalrådet Margot Johansson höll hälsningstalet. Budkavlen ankom från Säter. Den fördes en vecka senare vidare till Stora Skedvi. "Lennart Carlgren, Källsbyn, do-nerar 1 000 kronor ur en fond om transporten dit sker med nordsvensk häst. Förslaget accep-terades tacksamt!"

Föreningens mångårige kassör Erik Myrbo tilldelades Föreningsbankens minnesmedalj. Sundsarna, Sör-Anders, Husby Dragspelsklubb och Husby förenade sångkörer medverkade liksom ett femtontal hantverkare, bland annat med linberedning. Vuxenskolans bycirklar från Fline och Långsbyn hade utställning i Klockargården liksom socknens vävstugor. Dagen av-slutades med helgmålsbön under ledning av kyrkoherde Ebbe Kindblom.

Också 1985 deltog cirka 20 personer på årsmötet. Erik Myrbo avgick ur styrelsen på grund av sjukdom. Han ersattes av Karin Sjons, Smedby, som också övertog kassörssysslan. Även Gustaf Bergqvist avgick. I hans ställe kom Sune Gustavsson, Ytternora. Ordföranden påpek-ade, att året rubricerats som "Ungdomens År" och att det därför var lämpligt att invälja två ungdomar i styrelsen. Något som nog inte skett på ganska många år!

I september hölls en sammankomst i Långshyttan där det bland annat beslutades att utgiv-ningen av årspublikationen Husbyrocken skulle återupptas. Till föreningens representant i dess redaktionskommitté valdes Anna-Greta Westman. I början av 1986 visades sockenfilmen i Stjärnsund. Nettot - närmare 4000 kronor - gick oavkortat till Cancerfonden.

På årsmötet redogjorde Gösta Källström för sin undersökning av den så kallade "Allmun-vägen" mellan Nordviken och Österbyn. Frågan hade tidigare aktualiserats av Eric Westlund, Uppsala. Källström förklarade att stigen numera är svår att urskilja varför någon skyltning av densamma nog inte går att genomföra. Sune Gustavsson blev vid styrelsens konstituering ut-sedd till vice ordförande. Föreningen fick i gåva från Birgitta och Rolf Lindström diverse uni-formsdekorationer som tillhört fanjunkare Johansson, Myckelbyn. En större kläddonation hade också mottagits från Ingrid Olarsmats i Djusa.

Den 24 maj företogs utflykt till en av socknens avlägsnare delar, nämligen Bastmora. Gunnar Eriksson och Erland Ringstedt guidade. Det nya tegeltaket på Smassgården kom på plats. Hans Johansson sponsrade detsamma. "Många frivilliga krafter har varit i verksamhet. Bland annat har Per-Erik Myrbo bistått med byggnadsställningar."

60-årsjubileum firades den 7 juni. I kommittén för den festen ingick Ragnar Samuelsson, Karin Sjons, Thyra Myrbo och Margit Karlsson. Sjuttiofem särskilt inbjudna deltog. Grann-föreningarna, Husbyringen och Hembygdskören uppvaktade. Likaså Husby Hemvärn som skänkte ett armborst. Bertil Engström och Gustav Gustavsson underhöll med dragspelsmusik, Sme-Hans Forsström och Sören Andersson sjöng och berättade historier på husbymål. 700 personer deltog i midsommarfirandet i vilket ingick ett barndop. På programmet vidare: två helgmålsböner med Ebbe Kindblom och Sanders Astrid Eriksson samt även två brasaftnar där Arne Moström och Maria Björkroth medverkade.

Föreningen bidrog även ekonomiskt till den av Lars Gran, Samuelsdal, inspelade video-filmen om Husbyringen. Föreningens kopia av densamma visades på årsmötet 1987. Då efter-träddes Karin Sjons som kassör av Marianne Söderqvist, Västerbyn. Även Lena Andersson hade avsagt sig styrelseuppdrag. I hennes ställe kom Gösta Karlsson, som tog över sekreterar-sysslan.

Nya frågor dök upp och behövde lösas. Verksamheten växte nu snabbt och ett mått på detta kan vara ett utökat antal sammanträden med styrelsen. Ännu i början av 1980-talet nöjde man sig med två eller tre för att 1987 öka till nio per år. I dag (2001) erfordras minst en träff med styrelsen per månad. En svårlöst fråga var den tidigare omnämnda svårigheten att härbär-gera inflytande gåvor av olika slag. Något radikalt måste alltså göras. Första gången som tan-ken på att uppföra en byggnad för det ändamålet togs upp var i juli 1986. 

Redskapslogen

Frågan ställdes året därpå om det ens kunde vara lämpligt att till anläggningens samling av gamla hus foga ett av så pass modernt snitt som det nu var fråga om. Men den hänsynen fick vika för den bistra verkligheten. Även ett tänkt tegeltak på huset fick av ekonomiska skäl stå tillbaka för ett av plåt. Ty finansieringen av bygget var ett stort problem i en förening med in-te allt för god ekonomi. Kostnadsberäkningen på drygt 150 000 kronor för logen skulle ställas mot en kassabehållning på 25 000 kronor. En närmast omöjlig uppgift, tycktes det. Men ge-nom en myckenhet av ideellt arbetet blev det verklighet. Dessutom visade Hedemora kommun stor välvilja och anslog 80 000 kronor. Andra generösa sponsorer var Stora, Korsnäs AB, Sparbanken HHS och Husby Jordägare. Dessutom skänkte några av socknens skogsägare timmer, vilket sågades upp i Bengtsbo såg.

En gång börjat hälften vunnet. Redskapslogen under byggnad våren 1988. Foto: Gösta Källström.

Styrelsen konstaterade i maj 1988 "att de rent praktiska arbetena nog kommer igång efter pingst!" Det jobbades sedan på med stor intensitet med ett bestämt mål för ögonen: Logen skulle invigas vid Gammelgårdens 50-årsdag i augusti 1989. I verksamhetsberättelsen slogs det sedan fast att särskilt "byggnadskommittén gjort en storartad insats" med uppförandet av den åtta gånger tjugo meter stora byggnaden. Det var verkligen inte att ta till överord! Och det var inte det enda man gjorde vid den här tiden! Parallellt med uppförandet av redskapslogen pågick nämligen ett annat stort byggnadsprojekt. Den gamla tiondeladan på Kaplagården i Smedby utbjöds till rivning och flytt. Föreningen tog sig an även denna gamla kulturbyggnad. Byggnadskommittén med Willy Bäck och Olle Andersson i spetsen märkte ner  och transport-erade upp den till Gammelgården på hösten 1987.

Ragnar går – Mas Gösta kommer

På årsmötet 1988 avgick föreningens ordförande sedan 39 år tillbaka, Ragnar Samuelsson, Berga. Han och hans hustru Stina antogs som föreningens första hedersmedlemmar. I hans ställe kom den från huvudstaden till hembygden återbördade Mas Gösta Källström, Djusa. Räfbo Olle Andersson valdes också in i styrelsen.

Två nya arbetsgrupper kom till detta år, nämligen en samlingsvårdsgrupp och en kommitté "med ansvar för hembygdsforskning". Medlemsavgiften höjdes till 25 kronor. Antalet med-lemmar var vid årets ingång 150. En omfattande och framgångsrik värvningskampanj drogs igång. Den medförde en tredubbling av medlemsantalet på några år. I början av 1990-talet översteg detsamma 500. Därmed var föreningen en av de största i distriktet. Uthyrningspriset för husbydräkten sattes nu till 100 kronor. Ett stort lotteri på  4000 lotter med skänkta vinster bidrog också till att ekonomin gick ihop. Den verksamheten har allt sedan dess varit synner-ligen matnyttig och tillfört föreningen mycket betydande ekonomiska tillskott.

Nya traditioner

De traditionella arrangemangen löpte som vanligt. Men en och annan ny tradition tillkom. Majstångsresningen på midsommardagen har allt sedan dess anförtrotts åt något av socknens byalag. Först ut var Svinö. Bilparkeringen fick en temporär lösning då Lars Erik Rosenblad upplät en av sina vallar för ändamålet. En annan av våra årligen återkommande aktiviteter är ju "utfärd till fäbodskog". Den första i raden gick detta år till Örlaxbo och Staktjärns fäbodar samt gamla järnvägssträckningen Engelsfors-Born. Dessutom anordnades som tack för gjorda insatser på Skinnarbacken en "uppmuntransresa". Även denna var en premiär. Färden ställdes bland annat till julmarknaden på Folkärna Gammelgård. För att inte tynga berättelsen med upprepningar redovisas i fortsättningen de årligen återkommande aktiviteterna på 1980- och -90-talen i särskilda faktarutor (se sidorna 28-29).

Inom ramen för den riksomfattande "Landsbygd 90-kampanjen" cirkulerade en budkavle i länet. Den kom från Hedemora på Brukets Dag i Långshyttan den 4 juli och överlämnades "av oss dagen därpå under högtidliga former på Grytnäs Gammelgård." Efter viss tvekan accep-terade styrelsen Hedemora kulturnämnds erbjudande att föra över Husby sockenfilm till vi-deokassett. Motiveringen var att en vidare allmänhet på detta sätt bättre skulle kunna ta del av filmen. Det sista som skedde detta händelserika år var att 5 000 kvadratmeter mark inköptes av Lars Erik Rosenblad. Området gränsade till den gamla tomten. Köpet, som gav anlägg-ningen rejält svängrum och förbättrade utvecklingsmöjligheter, kunde i stort sett finansieras genom skogsavverkning.

Då medlemmar hört av sig och menat att den enda kontakten man tyckte sig ha med för-eningen var inbetalningskortet för medlemsavgiften, skickades nu med kallelsen till årsmötet 1989 ut ett programblad som berättade om verksamheten. Hans Berg, Myckelbyn, ersatte Marianne Söderqvist på posten som föreningens kassör. Margit Karlsson och Tyra Myrbo "trappade ner" efter en lång och ambitiös arbetsinsats i köksregionerna. Föreningens första kommitté för lotterier utsågs. Dessutom valdes nu en parkkommitte. Dräktkommittén akti-verades. Ytterligare en ny tradition påbörjades detta år, nämligen att fira trefaldighetsafton med källdrickande och byvandring. Premiärkällan låg i Övernora by, vilken även besågs, var-efter följde en promenad upp på det sägenomspunna Aspberget.

I samband med Brukets Dag i Långshyttan ställdes föreningens stora myntsamling ut till beskådande på Sparbanken. En lyckad Karlfeldt-afton anordnades på Husby Kungsgård i juli. Tröjor med föreningens namn införskaffades och började försäljas till medlemmarna. Doku-mentationsgruppen tog upp den på 60-talet påbörjade intervjuserien med äldre sockenbor. Även studiecirkeln om husbydialekt fortsatte.

Skinnarbacken 50 år

Anläggningens 50-årsjubileum den 13 augusti blev en högtidlig och stämningsfull dag. Lan-dshövding Lilly Hansson högtidstalade och invigde redskapslidret. Hon delade även ut För-bundets hederstecken till Gustaf Bergqvist, Kurt Dahlberg och Nybons Gunnar Gustafsson. Grannföreningarna slöt upp och gratulerade. Samma dag avskedspredikade Bernt Bergström

i Husby kyrka och den av honom författade "Husbysången" tonsatt av Eva Ahlin sjöngs för första gången av Hembygdskören på Skinnarbacken. Redskapslidret kompletterades under året med en uppmonterad hästvandring under tak. Den stora mängd sten som bröts på den nya tomten kom till praktisk användning som mur bakom lidret.

Rektor Kurt Dahlberg (t h) tar emot Hembygdsförbundets hederstecken ur landshövding Lilly Hanssons hand. T v föreningens ordförande Gösta Källström. Foto i privat ägo. Rektor Kurt Dahlberg (t h) tar emot Hembygdsförbundets hederstecken ur landshövding Lilly Hanssons hand. T v föreningens ordförande Gösta Källström. Foto i privat ägo.

Under 1990 var byggandet av den från Smedby uppflyttade tiondeladan det stora projek-tet. Den var fortfarande oinredd då den invigdes av Daniels Sven Olsson från Dalarnas Muse-um på en lyckad hantverksdag med klädutställning i augusti. Det rådde fortfarande stor oviss-het om dess användning. Den hade försetts med pärttak. Tillverkningen och tekniken vid tak-läggningen förevisades och rönte stort intresse. Dessutom fick föreningen förtroendet att leverera åttio kvadratmeter pärt till en kvarnrenovering i Södertälje året därpå.

Årsmötesprogram 1989-2001

År

Lokal

Program

1989:

Kommunalsalen, Smedby

Skedvifolk (folkmusikgrupp)

1990:

Kaplagården, Smedby

John Palm om Tanzania

1991:

Fline bygdegård

Sten Tegfors om biskötsel

1992:

Myckelby bygdegård

Gösta Karlsson, Forsslunds bilder

1993:

Svinö bygdegård

Jack Printz och Gösta Karlsson, underhållning

1994:

Kommunalhuset, Långshyttan

Louise Larsson, diabilder

1995:

Smedby ombyggda skola

Arne Moström om Lappland

1996:

Klippan, Smedby

Arne Moström om Hedemora 550 år

1997:

Österby bygdegård

Karin och Stina Hellqvist (fiolmusik) och Mas Gösta

1998

Fline bygdegård

Arne Moström om Öland och Gotland

1999:

Svinö bygdegård

Bojan Krogh och Benny Olsson (musik)

2000:

Lokalen, Örängarna

Filmen ”Ett landskap i färg”

2001:

Fline bygdegård

Arne Moström ”Kring älv och by”

Vårtalare, stångresare,
utfärder till trefaldighetskällor 1989-2001

År

Vårtalare på Valborgsmässa

Stångresare på midsommar

Utfärd till

Trefaldighetskälla

1989:

Gertrud Hjelte

Koberga

Övernora

1990:

Inge Rolander

Nordviken

Finnberget

1991:

Laila Matsjons

Övernora

Stjärnsund

1992:

Nils Carlgren

Myckelbyn

Högtjärn

1993:

Anna Eriksson

Stjärnsund

Bysjön

1994:

Jan Bobäck

Hanåker

Djusa

1995:

Margareta Dahlberg

Djusa

Staktjärns fäbodar

1996:

John Hennersson

Smedby

Valls fäbodar

1997:

Marita Stjernquist

Österbyn

Lenlövens fäbodar

1998:

Mas Gösta Källström

Kloster

Övernora

1999:

Louise Larsson

Långsbyn

Hansbyn, Kristinedal

2000:

Ebbe Kindblom

Berga

Lilla Berg

2001:

Gertrud Hjelte

Sundfiske

Knivsåsen

Bussresor och brasaftonsprogram 1989-2001

År

Bussresa (+ egna bilar) till

Brasaftonsprogram

1989:

Skogsbygden

Arne Moström om Västerbotten

1990:

Riskebo, Väderbacken

Arne Moström om Hedemora kommun

1991

Edske bruk, Valls fäbodar

Olle Johansson (sång)

1992

Skuruhäll , Korsabruk

Karin Hellqvist m fl (musik)

1993

Jädraås

Leif Olofsson om pesten 1710

1994:

Husbyringen

Erik Aretorn om resa på Borneo

1995:

Torsåker, Gammelstilla

Sme-Hans Forsström (sång)

1996:

Bjursås, och Kungsgården

Husby dragspelsklubb, lotterier

1997:

Knivstigen, och Västanfors

D:o

1998:

Grops fäbodar, Skansen

D:o

1999:

Orsa

D:o

2000:

Norviks fäbodar

Sånggruppen Cloé

2001:

Flinsberget

 


Anna-Greta Westman avgick ur styrelsen detta år och i hennes ställe invaldes Stina Gus-tafsson, Hanåker. Föreningen stod som värd för sitt andra regionmöte, vilket hölls i Fline Bygdegård i maj. Dessutom togs initiativ till den nya landsantikvarien Anita Liepes "eriks-gata" i södra delen av länet. Den första vigseln på Skinnarbacken ägde rum den 1 augusti. Föreningen engagerade sig i november för första gången i arbetet med den milkolning som startats av Valle Johansson i Vikarbyn. Det samarbetet skulle bestå under ett flertal år fram-över. Ett stort antal intresserade fick där uppe i Asien tillfälle att uppleva atmosfären kring en äkta kolmila. Styrelsen höll till och med ett sammanträde i Jans Valles kolkoja. Föreningen deltog även i den nyetablerade julmarknaden i Nilses ladugård i Smedby. En nyinköpt jul-gransbelysningen spred ljus över Skinnarbacken.

På nationaldagen 1991 motog ordföranden Gösta Källström som föreningens representant en svensk fana ur Konungens hand på Skansen i Stockholm. Detta bevittnades av en nedrest busslast medlemmar. Även en ny sockenfana togs i bruk istället för den gamla som var i det närmaste utsliten efter flitig användning. Nästan varje år skedde och sker nämligen repre-sentation vid olika arrangemang på olika håll i länet, bland annat vid Dalregementets Dag. Det blev även nödvändigt att agera för att bevara våra gamla ortsnamn. Anledningen var kom-munens regionalplanering i vilken till och med det gamla sockennamnet Husby sattes i fråga. Insatsen fick de styrande att tänka om. I juli var det urpremiär på bygdespelet Uppror i regi av Stiftelsen för Bygdespel i Husby på Skinnarbacken (se separat artikel).

1992 invaldes Louise Larsson, Stigsbo, och Sven Vestlund, Långsbyn, i styrelsen. I sam-arbete med Friluftsfrämjandet i Långshyttan anordnades den första av flera vandringar utefter Kyrkstigen med helgmålsbön uppe på Kyrkberget. Taket på Klockargården lades om med nytt tegel på framsidan och begagnat på baksidan, nedplockat i Långmora och skänkt av Åke Gus-tavsson.

Valle Johansson vid sin mila i Asien. Foto: J-E Källviks.

Tiondeladan och textilierna

Efter mycken diskussion fick till slut föreningens dyrbara textilier sin plats i Tiondeladan. En studiecirkel i textilkunskap med närmare tjugo deltagare startade och arbetade under flera år framåt med dokumentering av samlingen och inredning av ladan. Därmed skapades ett myck-et förnämligt textilmuseum som alltid röner stor och välförtjänt uppmärksamhet bland besök-arna på Skinnarbacken. Det invigdes i augusti 1992 av hembygdskonsulent Elizabet Ståhl, Falun, vid ännu en välbesökt hantverkardag med många aktiva hantverkare i auktion (se vid-are separat artikel). Samtidigt firades Folkskolans 150-årsjubileum med undervisning i skol-museet. Lärare och elever från Smedby skola deltog.

Skrivövning på griffeltavlor i skolmuseet i Klockargården vid folkskolejubileet 1992. Foto: Gösta Källström.Skrivövning på griffeltavlor i skolmuseet i Klockargården vid folkskolejubileet 1992. Foto:    Gösta Källström.

Scenen och toaletterna

Planeringen av en utomhusscen med toaletter fortsatte. Därmed skulle även det alltmer ökande sanitetsproblemet kunna få sin lösning. I maj godkändes en ritning som gjorts av Gösta Karlsson, Aspnäs. En första beräkning av kostnaden för bygget slutade på 450 000 kronor. Skulle det ändå vara möjligt att förverkliga  planerna? Ja, Jack Printz uttryckte nog de flestas mening på det sammanträdet: "Om projektet inte genomförs nu blir det aldrig av!"

Han hade så rätt! Tidpunkten kunde inte ha varit lämpligare. Det rådde ju en omfattande arbetslöshet bland byggnadsarbetare de här åren. Det fanns därför goda möjligheter att få bi-drag både från Länsarbetsnämnden och Hedemora kommun. Den så kallade "tusenkronan" fanns att tillgå. Därmed kunde kompetent och avlönad arbetskraft anlitas. Ingemar Eriksson, Arne Karlsson och Ingemar Johansson gjorde ett förstklassigt jobb. De gavs även högsta be-tyg i Södra Dalarnes Tidning i augusti 1993: "den rustika halvtimmerbyggnaden på nio gånger tio meter är ett bra exempel på hur nytt kan smälta in i gammal stil." Ett år efter det att byggnadstillståndet beviljades återstod bara elinstallation, inredning av toaletterna samt planering av omgivningarna.

Valborgsmässoaftonens fyrverkeri 1993 skulle bli det sista. Anledningen var bristande ekonomi: Den utställda "lådan i Konsum till fyrverkeripjäser inbringade i år bara 163 kronor. Pjäserna kostade 2 300 kronor". 1993 var ju proklamerat som historiens år. I föreningen firades detta med en bussresa till Stockholm, där utställningarna både på Nordiska och Historiska museerna besågs.

I samarbete med Husby Utvecklingskommitté togs även del i anordnandet av den första Husbyveckan. Den invigdes i hällande regn av landshövding Gunnar Björk i samband med årspremiären på bygdespelet Uppror. En av Sven Vestlund framtagen sammanställning över upprorsledaren Carl Beronius släkt ställdes ut i Smassgården. Dalgärds lada och Trångs smedja "sanerades".

1994 invaldes Gertrud Hjelte i styrelsen efter Räfbo Olle Andersson. Som alu-arbete rödfärgades nu samtliga byggnader för hand. Även fönstren fick en välbehövlig översyn. I maj hölls en välbesökt och lyckad minnesutställning i samarbete med Fline Bygdegårdsfö-rening av Nybons Gunnar Gustafssons alster. Den gick sedan vidare till Dalarnas Museum liksom sommarens utställning i Tiondeladan av "Gamla väggbonader". Scenanläggningen in-vigdes i augusti av kommunalrådet Sven Eriksson, Garpenberg, som fick en husbyslips som tack. En aktivitetsgrupp för scenens framtida användning utsågs. I november var det återigen dags för en regionträff i Fline. Mötet hölls i Bygdegården där, men de trettio besökarna åkte även buss upp till den pågående kolningen hos Valle Johansson i Asien och utfordrades med kolbullar.

Gösta Karlsson förärar kommunalrådet Sven Eriksson en husbyslips för insatsen vid invigningen av nya scenen i augusti 1994. Foto: J-E Källviks. Gösta Karlsson förärar kommunalrådet Sven Eriksson en husbyslips för insatsen vid invigningen av nya scenen i augusti 1994. Foto: J-E Källviks.                                 

Sune tar över

På årsmötet 1995 avgick Gösta Källström som ordförande och efterträddes av Sune Gustavs-son. I styrelsen invaldes även Jack Printz i stället för Sven Vestlund. Gösta Karlsson återkom som sekreterare. Knappt hade ett bygge avslutats förrän ett nytt började planeras. Den mycket aktiva lotterikommittén med Anders Carlsson i spetsen efterlyste plats för sin försäljnings-verksamhet. Olika alternativ framkom, bland annat nybyggnad av en lotterikiosk. Men den avskrevs eftersom den skulle bli svår att anpassa till omgivningen. I stället nappade man på den synnerligen ambitiöse aluarbetaren Alf Forsbergs förslag att bygga om Borgs stuga för ändamålet. Han utförde det mesta av det jobbet själv. Lagom till midsommar togs huset i bruk, vederbörligen omdöpt till "Borgen". Denna numera nästan oundgängliga verksamhet hade därmed funnit sitt både praktiska och bekväma utrymme helt i stil med övriga byggna-der.

Vattenfrågan hade med åren blivit ett problem. Tillgången i den gamla brunnen hade varit dålig under flera år. Kvaliteten var också tvivelaktig. Något radikalt måste till. Därför djup-borrades det nu och fint vatten påträffades så småningom. Ekonomin blev inte alltför an-strängd av detta jobb eftersom kommunalt bidrag erhölls. Dessutom tog grannen Conny Andersson del i kostnaden. Den nya brunnen togs i bruk lagom till midsommar. Ett omfatt-ande planeringsjobb utfördes i samband med brunnsgrävningen och läggandet av jordkabel. Gångbanan från parkeringen upp till Smassgården fick även en grundlig uppgrusning.

Alf Forsberg och Rune Sjöstrand var anställda som alu-arbetare. De snickrade bord och bänkar till uteserveringen och målade i kaffestugan. Betonggolv lades in i redskapslogen, vilken även gjordes handikappvänlig med körbro på baksidan och kompletterades med ett varmbonat kontorsrum. Valle Johansson och Gunnel Ström tillverkade, delvis som förevis-ning på hantverkardagarna, många meter gedigen gärdesgård som verkligen kom att bidra till anläggningens goda helhetsintryck. Den nya scenen togs under sommaren i bruk med fem "trivselkvällar" på onsdagar ledda av Sören Andersson. Dessutom spelades Uppror i augusti på densamma för första gången.

Söndag på Skinnarbacken

1996 startade en serie arrangemang som döptes till "Söndagar på Skinnarbacken." Anlägg-ningen hade ju under många år hållits öppen på söndagar under juli. Men ofta var det då bara ett fåtal som letade sig dit. Avsikten var nu att göra det hela mera attraktivt genom servering, underhållning på tunet och scenuppträdanden. En giv som måste betecknas som framgångsrik.

Dalarnas museum hade förlagt invigningen av årets museivecka hit. Gösta Källström ledde därvid ett lyckat scenprogram på temat Erik Axel Karlfeldt. Som en frukt av den nu avslutade dialektcirkeln gav Ingrid Karlsson i Sundfiske ut en mycket uppskattad skrift med titeln "Så säger vi i Husby." En skänkt dalmålning renoverades och fick sin plats i Smassgårdens stora sal. Liksom några år tidigare svarade föreningen för kyrkkaffe i Församlingshemmet på nyårsdagen.

1997 invaldes Karin Karlsson i styrelsen efter avgående Stina Gustafsson. Medlemsav-giften höjdes till 50 kronor. En nyhet detta år var de två berättarkaféer som anordnades i lo-kalen i Örängarna. Det första hade rubriken "Ytternora och Älvgården i förvandling" och det andra "Skogsarbete förr i tiden". Arrendeavtal träffades med Lars Erik Rosenblad gällande parkeringsplats. I samarbete med Föreningen för bygdespel i Husby inköptes en förnämlig ljudanläggning. Nya låsrutiner med centralt nyckelskåp i Klockargården togs i bruk. Hantverk av olika slag visades i juli. Bland annat kunde man lära sig hur repslageri går till av "Hand-slaget" från Jättendal. Söndagsserien avslutades i början av augusti med ett besök av Saxda-lens Manskör som fängslade en rekordstor publik. I Tiondeladan visades ett par uppskattade utställningar: "Paradhanddukar" och "Från vaggan till graven". Ett behövligt tillskott till be-ståndet av sittplatser framför scenen utöver de bänkar som tidigare tillverkats var de som föreningen denna sommar fick överta från Nordansjö bygdegårdsförening.

1998 tillkom ett nytt inslag i samlingarna, nämligen en från Svinö by skänkt stenkran. För att praktiskt kunna visa dess användning monterades den upp på den steniga tomten bakom Klockargården. På Hembygdsdagarna vid Älvsjömässan höll Gösta Källström ett anförande med rubriken "Hembygdsföreningarnas ekonomi" med underlag hämtat från vår förening.

I början av juni visades anläggningen för fyra busslaster besökare från olika hembygds-föreningar i samband med deras besök av lustspelet Herrgårdslif  i Stjärnsund. Arrangemanget gav mersmak men aktualiserade samtidigt problemet med att åstadkomma tillräcklig och kva-lificerad guidning. Ett problem som vi fortfarande brottas med.

Västerbergslagens Motorklubb tog fikapaus på Skinnarbacken under sitt rally den 5 juli. I september hölls i samarbete med Vuxenskolan tre barnkulturdagar. Smedjan och samlingarna visades då upp för skolbarn av samlingsvårdsgruppen. Både lärare och barn tyckte att besöken var lärorika och intressanta. Också detta år hölls berättarkafé i Örängarna. Fyra veteraner som var med i lastbilarnas barndom underhöll med spännande och intressanta berättelser. Liksom vid det tidigare tillfället spelades allt som sades in på band och förvaras till eftervärlden i före-ningens arkiv.

Även det i mars 1999 anordnade kafeét i Stjärnsund spelades in. Då var det pråmfrakterna på sjöarna Grycken, Fullen och Edsken som behandlades. Detta år avgick Hans Berg efter tio år som kassör. Jack Printz blev hans efterträdare och Anna-Greta Stenå-Olsson tog plats i styrelsen. I maj avhölls ännu en regionträff, denna gång i Fline Bygdegård. Trons Lasse Mats-son, Falun, berättade då om den gamla vandringsleden Dalkarlsvägen. Hela sjutton kilometer av densamma går genom Husby socken. Leden var föremål för ett omfattande röjnings- och märkningsjobb i föreningens regi.

Söndagen den 30 maj invigdes redskapslogen av en imponerad landsantikvarie. Jan Raihle önskade föreningen fortsatt framgång och klippte ett blågult band. Samlingsvårdsgruppen med Erik Johansson och Gösta Källström i spetsen har alltsedan 1995 regelbundet arbetat med att restaurera och putsa upp ett otal föremål. De har verkligen uträttat ett storverk. Samling-arna i logen exponeras numera under rubriken "Bondens redskap" på ett mycket överskådligt sätt.

Midsommarfirandet på Skinnarbacken är en gammal tradition som verkligen lever vidare. Här samlas alltid mycket folk på midsommardagen, både sockenbor och hemvändare. Trots något så ovanligt som ett strilande regn under kortegen från Kungsgården kom publiken och tycktes trivas trots vätan. Lyckad var också sommarens veteranbilsdag med 42 olika fordon på

Långsbyns Byalag reser stången midsommardagen 1999. Foto: Inger Gustavsson.

  Landsantikvarie Jan Raihle  inviger redskapslogen i maj 1999. På bilden även föreningens ordförande Sune Gustavsson samt trumpetare Birger Grusell. Foto Hans Berg.

plats. På fäboddagen förevisades både dresserade kalvar, fjällkor, får, getter och höns. Smör-kärning  och osttillverkning förekom. På bykdagen visade sex kvinnor vilket tungt arbete det var att tvätta förr i tiden. En kurs i dräktsömnad hölls med Anna-Lisa Eriksson som under-visare. Årets utställning i Tiondeladan hade överskriften ”Olika handaslöjd”. Den nu precis ett hundra år gamla hembygdsboken Husby socken i Dalarne av Johan Carlsson utkom i en ny-utgåva, delvis framtagen som alu-arbete i föreningens regi. Den fick en strykande åtgång. Dokumentationsgruppen såg även till att Husby sockenfilm från 1939 försågs med speaker-text. Det skedde i samarbete med Örjan Hamrin på Dalarnas Museum. Säkerheten på Skinnar-backen förbättrades, bland annat genom att en låsbar järnbom sattes upp vid huvudentrén.

En välkomnade anslagstavla kom också upp och bidrar tillsammans med de alltid lika välansade gräsmattorna till det goda intryck som både besökare och förbipasserande får av Skinnarbacken även in i tjugohundratalet!

Och nu är vi där…

Det nya millenniets första verksamhetsår inleddes med två premiärer. Först visning av Husby sockenfilm, del 1, i Svinö Bygdegård. Sedan mottagande av de tappra deltagarna i "Dalkarls-vandringen". De övernattade i Fline Bygdegård där de utspisades både andligt och lekamligt i föreningens regi. Under årets utställning i Tiondeladan med den spännande rubriken "Onämn-bara" visades gammeldags underkläder. Byggnadskommittén snyggade till vindsvåningen på Klockargården genom att sätta pärlspont på väggarna. Det tidigare skolmuseet där uppe kom-mer att utvidgas och kompletteras.

De traditionella arrangemangen på valborgsmässa och midsommardag anordnades som vanligt. Den mångårige ordföranden, numera bortgångne, Ragnar Samuelssons ofta uttalade önskan om att fira trefaldighetsafton på Lilla Berg kunde nu förverkligas. Syskonen Ragnars-son bjöd på kaffe och Ulla Modigh-Källström berättade gårdens historia. Den välbesökta sammankomsten avslutades som sig bör i solnedgången med drickande ur traktens trefal-dighetskälla.

Så arrangerades veteranfordonsdag med många bilar, mc:n och traktorer samt buggupp-visning. Fäboddagen kompletterades med Bodils populära Minicirkus. Husby Dragspels-klubb har med åren blivit något av Skinnarbackens husband. Detta år hade de storfrämmande av ingen mindre än Roland Cedermark som bjöd på en förstklassig underhållning. Han drog mycket folk, vilket kanske bevisar att det kan löna sig att engagera även artister av rikskän-disformat på vår scen. Dessutom kom en rekordpublik på totalt 2 000 personer för att se Gideon Wahlbergs lustspel "Johannis i Lillgårn." I pausen drack den kaffe, något som nu-mera går utan mankemang på kort tid. Serveringen sköts på ett föredömligt sätt och fyller högt ställda krav på service.

Därmed har den här kavalkaden av vad som sig tilldragit haver inom Husby Hembygds-förening under 75 år nått sitt slut. Den gör inte anspråk på att vara heltäckande. Helt säkert

har mycket annat som borde ha funnits med glömts bort. 

Tre kvarts sekel är en lång tid. Mycket har hänt genom åren. Veteranernas rad är lång. Verksamheten har gått i vågor. Tidsandan har speglat insatserna. Därför har det nog tagit emot och känts tungt ibland. Andra tider har optimismen inför framtiden varit drivkraften som exempelvis under 90-talet. Men så här i början av det nya millenniet gäller det att inte slå sig till ro och vila på lagrarna. Ett varnande tecken i skyn är det sjunkande medlemsantalet. Från rekordsiffrorna i mitten av 90-talet har det nu minskat med närmare ett hundra. Medelåldern i föreningen är hög. Likaså den naturliga avgången. Det är bara att konstatera att den inte har balanserats av nyrekrytering. Detta är ett problem som måste lösas. Men det är också en utma-ning som sporrar till nya tag. Så visst kan man hoppas att Husby Hembygdsgård, som den nu-mera skall kallas, också i framtiden kommer att vara den sevärda och välskötta anläggning den är i dag!

Källor och litteratur:

Hos Husby Hembygdsförening:  

Protokollsböcker 1926 - 2000.

Verksamhetsberättelser 1960 - 2000.

Jubileumsskrift 60 år 1986.

Hos Kristina Matsson, Gagnef:

Johan Örjas dagbok 1934 - 1938.

Södra Dalarnes Tidning, spridda årgångar.

Detta material finns i kopia hos artikelförfattaren.